Det finns fem begrepp som är speciellt viktiga för oss lärare, nämligen: kunskap, lärande, studieobjekt, pedagogik och studiemetod. Lite mer utförligt kan de presenteras på följande sätt.
1. Kunskap (den kunskap/kompetens som skall skapas, utvecklas, förädlas hos eleverna)
2. Lärande (den ”osynliga” process där elevernas kunskap/kompetens skapas, utvecklas, förädlas)
3. Studieobjekt (det som eleverna skall studera i form av texter, praktiska handlingar, verktyg, etc.)
4. Pedagogik (vad lärare gör för att hjälpa eleverna att lära: visar, förklarar, demonstrerar, etc.)
5. Studiemetod (vad eleverna gör för att bemästra lärandets svårigheter: läser, härmar, sammanfattar, etc.)
Det är lätt att missuppfatta dessa begrepps förhållande till varandra. En sådan uppfattning är att det finns en studiemetod för eleverna (5), respektive en pedagogik för lärarna (4), som i hög grad är oberoende av de andra begreppen. Studiemetoden kallas studieteknik och pedagogiken skall så klart läras ut till blivande lärare. Ett alternativ till denna missuppfattning är att de fem begreppens förhållande till varandra är så komplexa att endast de bästa studenterna skall få förmånen att rekryteras till lärarutbildningen.
En annan missuppfattning är att lärarens arbete består i att först ordna fasta studieobjekt (3) efter varandra i tiden (kallas ofta terminsplanering). Därefter är det bara att köra på. Man ”går igenom” det ena efter det andra. Kunskaperna (1) blir vad de blir beroende på elevernas förkunskaper och deras motivation att bemästra lärandets svårigheter (5).
I denna missuppfattning ingår också tron att man genom att studera samma objekt (3) i olika ämnen samtidigt, s.k. ämnesövergripande arbete eller temaarbete, kan effektivisera lärandet (2). Förutsättningen är dock att eleverna kan lära sig minst två svåra ämneskunskaper samtidigt. Att detta överhuvudtaget är möjligt sägs bero på att man inte kan hindra elever från att lära eftersom de alltid lär sig någonting hur man än gör. Ett ämnesövergripande arbete är ju trots allt ett billigare alternativ.
En tredje missuppfattning är att varje elev har ett unikt och av kunskapen/kompetensen (1) relativt oberoende sätt att lära (2). För läraren gäller det därför att se till så att eleven får möjligheter att lära ”på sitt eget sätt” (5), trots att detta kan innebära både ensamhet och avskildhet.